Inte ett rätt sätt. Professionellt (transspråkande) omdöme vid språkundervisning i förskolan

Sammendrag

Syftet är att skapa kunskap om professionellt omdöme avseende språkundervisning i förskolan med ett särskilt fokus på verksamheter där den språkliga variationen bland barnen är stor. Studien inspireras av posthumanistisk tillämpad språkvetenskap, samtidskritisk filosofisk diskussion kring omdöme och postkvalitativ metodologi. En fokusgruppsintervju med erfarna förskollärare ligger till grund för en abduktiv analys av olika dilemman som ringas in i skärningspunkten mellan språklig politik och språklig praktik, liksom av hur förskollärarna förhåller sig till dessa dilemman i termer av olika typer av omdömeskunskaper. Detta professionella omdöme diskuteras som transspråkande, då den känslomässiga, sinnliga, erfarenhets- och kunskapsbaserade repertoar av förmågor som omdömet aktiverar återfinns både inom och bortom de verbala språkens sfär och får både didaktisk och etisk-politisk relevans. Studiens bidrag är viktigt i en föränderlig tid när förskolläraryrkets betydelse i samhället ofta betonas samtidigt som kärnverksamhetens komplexitet och professionella perspektiv alltför sällan utgör en central grundval när språkundervisning i förskolan debatteras. 

ENGLISH ABSTRACT

Not one right way. Professional (translanguaging) judgement in early childhood language teaching

The aim is to create knowledge on professional judgement regarding language teaching in preschools where the linguistic variation among children is large. The study is inspired by posthumanist applied linguistics, a contemporary philosophical discussion around professional judgement, and post-qualitative methodology. Parting from a focus group interview with experienced preschool teachers, the abductive analysis shows different dilemmas at the intersection of language policy and communicative practice. Furthermore, how teachers approach these dilemmas is related to different dimensions of professional judgement. It is discussed how such judgment can be described as translanguaging, since emotional, sensory, experienceand knowledge-based competencies, are found both within and beyond the sphere of verbal language and get both didactic and ethic-political relevance. The study’s contribution is important in times of change where the impact of the preschool teacher profession in society is often emphasized. Yet the complexity of practice and the professional perspective too rarely form a central basis when language teaching in preschool is debated.