Att stötta nyfikenhetsdrivet lärande i förskolan

Sammendrag

Nyfikenhet ges en central plats i förskolan och betraktas som en nyckel till lärande, särskilt inom pedagogik som tar sin utgångspunkt i barns utforskande. Samtidigt saknas teoretisk och empiriskt grundad kunskap om hur nyfikenhetsdrivet lärande kommer till uttryck och kan stöttas i förskoledidaktisk praktik. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger stöttar nyfikenhet på kunskap inom ramen för Reggio Emilia-inspirerad utforskandepedagogik. Detta undersöks med hjälp av ett teoretiskt ramverk för stöttning av nyfikenhetsdrivet lärande där utgångspunkten är att nyfiket lärande kan förstås som en cykel där (1) informationsgap uppmärksammas av barnet, (2) barnet söker eller inväntar information och som (3) fullföljs när information som fyller informationsgapet erhållits. Analysen utgår från ramverket kombinerat med detaljerade multimodala interaktionsanalyser av videoinspelad interaktion från utforskande aktiviteter inom ramen för den förskoledidaktiska praktiken socioemotionellt materiellt lärande (SEMLA). Resultaten visar att stöttande av nyfikenhetsdrivet lärande utgörs av komplexa samspelsprocesser som kan brytas ner i termer av att vara riktade mot olika faser i nyfikenhetscykeln vilka underhåller nyfikenhetscykelns momentum och gör att barnet erhåller valid information. Resultaten visar vidare att det är av vikt för pedagoger att vara medvetna om barns förståelsehorisont när ambitionen är att sätta igång och stötta deras nyfikenhet i riktning mot ett specifikt lärande.

English abstract

Supporting Curiosity-Driven Learning in Preschool

Curiosity has a central place within Early Childhood Education and Care (ECEC) and is considered valuable for learning, especially in pedagogies that take children’s explorative and discovery learning as a starting point. At the same time, there is a lack of empirical knowledge regarding how curiosity-driven learning emerges and is supported in ECEC. The aim of this study is to investigate how ECEC teachers scaffold curiosity-driven learning within Reggio Emilia inspired practices. This is achieved with a framework for curiosity-driven learning combined with detailed multimodal interactional analyses of video sequences taken from Socio-Emotional, Material Learning practices (SEMLA) in Sweden. The theoretical framework posits that the scaffolding of curiositydriven learning consists of scaffolding during the different stages of the child’s curiosity cycle that begins with (1) the child placing attention on an information gap, (2) the child seeks or awaits information, and which is concluded when (3) information is reached that satisfies the information gap. The results show that the scaffolding of curiosity-driven learning can be broken down in terms of support during the different stages of a curiosity cycle and that supporting the momentum of this process and enabling children to reach valid information is of importance. Moreover, the results indicate the need for teachers to be aware of children’s pre-existing knowledge when the aim is to initiate children’s curiosity.