Barnets (o)fria undran. Vilka ramar ger läroplanerna för barn att utforska religiösa och existentiella frågor i finska, norska och svenska förskolor?

Sammendrag

Artikeln gör en jämförande undersökning av ramvillkoren i finska, norska och svenska nationella läroplaner för barns existentiella och religiösa funderingar i förskolan. De tre länderna hanterar religionens nya roll och relationen mellan kulturell mångfald, kulturarv och värdegrund olika. Den avgörande punkten är i hur hög grad ett sekulärt ideal förskjuter religiösa teman från förskolans pedagogiska verksamhet till en privat sfär och i vilken utsträckning kristendomens tidigare roll att forma medborgare fortfarande anses legitimt, men nu utvidgat till att inkludera också andra religioners identitetsbildning. Värden, principer och idéer i läroplanerna både begränsar och möjliggör barnets rätt till undran över livsfrågor, vilket leder till ett dynamiskt spänningsfält som inkorporeras i sociala institutioner. Detta gäller såväl i en nationell kontext som i pedagogiska situationer på förskolan. Utrymmet för undran över religiösa och existentiella frågor blir dock paradoxalt för både barnet och pedagogen när olika värden och principer motverkar varandra. 

ENGLISH ABSTRACT

The Child’s (un)free Wonder. Curricular Conditions for Children to Explore Religious and Existential Questions in Finnish, Norwegian, and Swedish Kindergartens and Pre-schools

The article is a comparative study of curricular conditions in Finland, Norway and Sweden regarding children’s existential and religious questions in early childhood education and care. The three countries diverge in how they deal with the new role of religion and the relation between cultural diversity, cultural heritage and fundamental values. The crucial point is to what degree a secular ideal has moved religious themes from daily activities in ECEC into a private sphere. A central question concerns the legitimacy of the traditional role of Christianity in shaping the identities of citizens, and by extension concerns the legitimacy of identity processes informed by other religions. Values, principles and ideas in curricula both reduce and make possible children’s right to explore existential questions, thereby creating a dynamic field of tensions that is incorporated into social institutions. This is the case both at the national level and in concrete situations within ECEC institutions. However, when values and principles counteract each other, the space for existential and religious wonder becomes paradoxical both for children and staff.